Popcornen var goda i alla fall

Med en stor popcorn inhandlad så var det dags att bege sig till våra platser - första raden på balkongen. Strålande platser. Nästan inga besökare på balkongen och vi blev ensamma i vår sektion. Strålande. Benutrymme så det räcker o blir över även om man vore över 2 meter lång.

Trots att filmen fått rätt svaga betyg både i tidningar och av folk som sett den, så såg jag ändå fram emot detta. Film är alltid film och framförallt Bond är alltid Bond.

Men njae - det tände aldrig till ordentligt och det som brukar skilja Bondfilmerna från andra actionrullar blir allt otydligare o svårare att sätta fingret på. Det verkar mer handla om att få in snabba, blixtrande actionscener i coola miljöer än att bevara det som jag iaf uppskattat som Bond-typiskt, nämligen humor, finess och osannolika prylar. Det "busigaste" Bond gör i Quantum of solace är ha ihjäl bovarna istället för ta in dem till förhör. Busigt värre och M får dra honom i örat.

Min farhåga besannades dessutom kan jag avslöja - Q dök aldrig upp och Bond fick klara sig med knytnävarna och en o annan pistol av standardmodell. Ok, han lyckades kvadda en ganska hygglig Aston Martin osså, men ingen specialklocka med strypsnara och supermagnet, ingen självkamouflerande raketbestyckad bil inte ens en exploderande kulspetspenna.

Det borde vara straffbart att göra en Bondrulle utan Q eller Moneypenny! Ian Fleming vänder sig säkert i sin grav.

Visst, det är två mindre biroller och total scentid är väl bara några få minuter var per film, men även små ingredienser behöver blandas i för att helheten ska bli som den är tänkt. Tänk en Alladin-ask utan körsbärslikören, Sushi utan ingefära eller Fotbollsgalan utan pinsamheter...

Filmen får 4/10 i betyg av mig och eventuellt är jag lite för givmild eftersom jag så gärna VILL att den ska vara bättre.

Nåja, vi kan nog räkna med att det kommer ytterligare Bond-filmer och låt oss hoppas att de blir bättre. Tills dess kan man ju alltid kasta in Goldfinger eller någon annan klassiker i DVD-spelaren.