torsdag, oktober 23

The Flying Circus - not the good one...

Imorrn är det dags! Bromma - Landvetter - Afrika. Jag kan inte påstå att jag är direkt flygrädd, iaf väldigt långt ifrån så rädd som vissa i min närhet är.

Däremot kan jag ibland bli rädd för människor som flyger. Då tänker jag inte främst på människor flyger som i Heroes, utan vanliga människor som reser med flyg. Jag antar att det är medveten/omedveten flygrädsla som slår ut centrala delar av hjärnan hos vissa så fort de närmar sig en flygplats alt flygplan.

Det börjar redan när man ska gå på planet. De ropar upp i högtalarna
att passagerare med plats på raderna 1-20 kan börja boarda planet, varpå 90% rusar upp och ställe
r sig i kön, efter de 25 pensionärerna som redan startat kön vid gaten för en halvtimme sedan. Jag förstår inte hur flygbolagen får in så jävla många på just de raderna...

Sedan är det dags för cirkusen i luften.

Det är facinerande att minst
10% av passagerarna måste genast gå på toaletten så fort bälteslampan släcks, detta gäller även på kortare sträckor som Arlanda - Kastrup. Det är skumt för du ser aldrig det fenomenet när man åker buss. Någon som sett en kö till toaletten på en buss? Det har naturligtvis hänt men det är inte ofta och på flyget är det mer regel än undantag. Ytterligare 25% måste ställa sig i gången o rota i väskan för att se om de fick med sig bilnycklarna eller vad de nu letar efter. Det är lite sent att upptäcka att något är borta en kilometer upp i luften.

Det gäller att se till att få en fönsterplats så man slipper trafiken
i gången o att ideligen behöva släppa förbi en stolsgranne med flackande blick och myror i brallan.

Värst av allt är det nog efter att man har landat. Väskbandet. Eller
vad det kan heta. Man lokaliserar så klart snabbt vilket band väskorna ska dyka upp på, springer o hämtar en vagn och ställer sig 50 cm från bandet. Vagnen har man naturligtvis med sig ända fram.

15 minuter senare startar bandet och man tar ett halvt steg fram. Man
står nu 25 cm från bandet.

10 minuter senare börjar väskorna komma.
Det gäller att vara med - det går ett rykte att om man inte hinner ta sin väska innan det gått varvet runt så lastas den på planet igen o flygs vidare till okänd ort. Det ryktet plus att alla har sett Sällskapsresan gör att oron sprider sig i främre ledet. Vi som, trots att vi befinner oss på en flygplats, kan tänka någorlunda rationellt och står några meter ifrån bandet för att lämna fri väg åt glada väskägare som återsett sin kära packning kan bara le åt kaoset.

Favoriten är gubben som står
någonstans i mitten av bandet, 25 cm ifrån, och rycker i var och varannan väska för han verkar ha glömt hur hans egen såg ut. Den gubben gör mig alltid lite orolig och jag håller ett vakande öga på honom så att min resväska inte gör honom sällskap ut från flygplatsen.

Men hela det är spektaklet står man naturligtvis mer än gärna ut med. Man är ju på semester! Imorrn är jag hur nöjd som helst bara mina klubbor o väska dyker upp på bandet. Håll tummarna!

tisdag, oktober 21

Sydafrikanskt tips

Jag besökte en inrättning styrd av Anitra Steen i lördags. Ni hajjar säkert att jag inte var hemma hos godsägare Persson, även om ett sådant besök skulle varit klart intressant. Hur klarar den gamle sossen och arbetarpojken övergången till de välbärgade i överklassen, som han bekämpat och utmålat som stora utsugare under hela sin karriär?

I lördags fick jag nöja mig med att besöka Systembolaget på Odenplan.


Vi skulle svänga ihop en marockansk lammgryta senare på kvällen och behövde således passande druvsaft. Jag bannade mig själv för att jag väntat med inköpet till lördag eftermiddag, eftersom butiken var smockfull och köerna var något längre än jag önskat. Nöjt noterade jag dock att försäljningen av Sofiero inte verkade minska och min tidigare gissning på föräljningstopplista står oförändrad. Flera drängfyllor och uppkastningar skulle denna lördag ha sitt urspung från den blåa burken.

Jag gillar att
testa nya viner så jag högg tag i första bästa khaki-skjorta och berättade vad jag var ute efter. Rekommendationen blev en Allesverloren (Shiraz, Sydafrika). Namnet drog ju inte direkt upp förväntningarna - men allt (mina 99kr x 2) var inte förlorat utan tvärtom var det ett utmärkt vin till den ganska söta lammgrytan.

Det är just den här kompetensen att ge bra råd och det breda sortimentet som gör att jag gillar Systembolaget, iaf till nästa gång jag är ute efter ett schysst portvin...

Salem's Lot

Måste bara kasta in en salut som komplettering slash uppdatering av mitt förra inlägg angående skolmaten och tv-programmet Matakuten.

Såg avsnittet som sändes igår och måste markera att jag tycker personalen i skolmatsalen i Bandhagen verkar hur skön som helst och de lider nog mycket av risiga förutsättningar givna av kommunen. Man kunde kanske önska lite mer fighting-spirit och mer kamp för att förbättra förutsättningarna.

Pirayorna i Salem däremot...

Men nu är det sluttjatat om skolmaten!

söndag, oktober 19

Bert - a man with a mission!

Såg en skvätt på Mataktuten på Tv4 förra veckan. Det är ju helt sjukt att det i skolköken jobbar en massa gnällkärringar som inte kan eller är intresserade av att laga mat. Hur kan man som arbetsgivare lyckas samla på sig så många lankor på en hand? Hur gick anställningsintervjuerna till? Ställdes det frågor om matkunskap eller matlagning överhuvudtaget?

-Ähh laga mat vet ja inte så mycket om men jag röker gärna en gul blend och kan minsann skälla ut ungarna om de stojjar i kön. Å, ja jag har med eget hårnät.

Det häpnadsväckande är egentligen inte den låga kompetensen i matbespisningen utan att gökarna själva är totalt omedvetna om den och tvärtom tycker att stjärnkockarna kommer dit och gör situationen sämre. Förmodligen för att de får jobba mer och deras katastrofresultat tidigare inte är tillräckligt längre.

Det är inte konstigt att snabbmatkedjor tjänar flis så det ryker i dagens Sverige, när kidsen blir serverade dynga till lunch. Klart en trött flottig hamburgare smakar fina fisken i jämförelse.

Om inte kommunerna omedelbart läxar upp clownerna som kallar sig mattanter så tycker jag inte det är annat en fet skandal. Kommungubbarna o gummorna borde dessutom sitta ner och äta tillsammans med eleverna minst någon gång i veckan. Tror att det skulle höja kvaliteten på maten rekordsnabbt.


Sedan bör man nog också kolla på hur man kan göra yrket "Mattant" mer attraktivt och därmed kunna locka till sig mer kompetent och intresserad personal.
Det borde ju vara ett ganska populärt yrke, många gillar ju att laga mat och var o varannan Fröken Sverige kandidat vill ju jobba med barn.

Till viss del tror jag att det är vissa illa valda ord eller begrepp som sätter käppar i hjulen. Vilken tonåring går o drömmer om att i framtiden jobba som mattant? Vem förväntar sig att äta gott i en skolbespisning? Näe, självklart ska det heta skolrestaurang och de som jobbar där ska vara kockar och faktiskt kunna laga mat.


I grund o botten är det naturligtvis en ekonomisk fråga. Skolmaten har blivit bortprioriterad i vissa kommuner, vilket är synd och lite konstigt eftersom vi i Sverige, jämfört med i andra länder, verkar vara väldigt kostmedvetna och kunniga om vad som är nyttig och bra mat respektive inte alls så himla bra mat.
Det paradoxala är att denna kunskap har vi hämtat ifrån dumburken skulle jag gissa, helt säkert är iaf att den inte kommer från skolan...

Nu ska man vara medveten om att Matakuten är ett Tv-program som i första hand produceras för att locka tittare och därmed kunna sälja reklam. Man behöver inte vara Sherlock Holmes för att förstå varför just de utvalda skolorna kommit med. Det finns säkert väldigt många kommuner och skolor som serverar utmärkt föda till sina elever. Men att Tv4 hittar tre skolor är illa nog och programmet är iaf ett skönt initiativ och trots allvaret i situationen kan jag uppskatta underhållningen i den freak-show som pågår i skolköken. Men vem gillar inte en freak-show?

Kämpa på Bert!

onsdag, oktober 15

Hello Africa tell me how you're doing...

Mindre än tio dagar kvar nu. Sedan ska man tampas med resglada pensionärer, lokala entreprenörer & efterblivna reseledare. Damn, vad jag ser fram emot att återigen "slajsa och hoka" mig fram på de två sköna banorna Sea Course och Panorama Course på Kantaoui Golf.



Jag gillar verkligen golfresa som koncept. Man hamnar på ett ställe med behagligt klimat, lirar golf fram till lunch, slappar vid poolen/havet på em och käkar gott på kvällen. Enahanda? Absolut inte, men det finns vissa faror som man ska vara beredd på.

Kör man det enkla och bekväma stuket med att köpa ett fix o färdigt paket från någon arrangör så kan man räkna med att man som 30-ish sänker medelåldern drastiskt i sällskapet och man kan närsom få frågan om man har fått ledigt från skolan för att åka hit. Tempot på banan tenderar dessutom bli lägre än Glocalnets usla reklam.

Senast jag var i Tunisen o lirade stötte jag på en för mig helt ny affärsidé. Lokala förmågor hade kommit på den briljanta planen att helt enkelt stjäla bollar på banan (som fortfarande var i spel!) och sedan sälja tillbaka dem till spelare på tee något hål senare. Klart irriterande fenomen även om man får respektera påhittigheten - dvs så länge inte jag drabbas personligen!

Frågan är hur svårt det kan vara? Ta en skock pensionärer (med något undantag) från flygplatsen till hotellet, sätt ihop starttider, ev anordna en "rolig" tävling & se till att skocken kommer tillbaka till flygplatsen - 4 uppdrag som man tycker att en dresserad kanariefågel borde kunna lösa. Ändå skiter det sig titt som tätt.

Transporterna till o från flygplatsen brukar väl lösa sig iofs, den uppgiften är ju outsourcad till en snubbe utan busskörkort men med en nystulen buss.

Starttider däremot verkar vara ett uppdrag med komplexitet fullt jämförbar med en månlandning.

Krävande resenärer som velat spela med sina vänner har lett till att Easton Golf kör denna uppmaning på sin hemsida:

VIKTIGT!!!
Har ni önskemål om att spela med någon speciell person första dagen så var vänlig skriv detta i er bokning under INFORMATION TILL HOTELLET om ni bokar på internet. Ringer ni och bokar ber vi er att tala om era önskemål för vår personal. Det är viktigt att vi får reda på dessa önskemål innan ni reser. Även på plats gör vi förstås allt vad vi kan för att tillgodose önskemål men det är mycket lättare om vi vet om det innan.

Om fyra personer åker på en golfresa tillsammans - ska man anta att de gärna vill umgås och spela tillsammans på sin semester eller förutsätter vi att de hatar och helst vill undvika varandra under dagen och därför gärna vill bli uppdelade så att någon startar sjukt tidigt på morgonen och en annan får tee off vid lunch?

Ett enkelt tips i all välmening - ändra texten till nedanstående:

VIKTIGT!!!
Vi på Easton Golf förutsätter att ni vill lira med ert resesällskap i första hand och om inget annat meddelas kommer detta att vara grunden för ihopsättningen av starttider. Är du en pensionärsswinger som vill beta av övriga deltagare så meddela oss i god tid!

Väldigt få kommer att höra av sig och komplikationer & missnöje på plats kommer att minska oerhört.

Damn, inte långt kvar alls!

tisdag, oktober 14

Ahh det var Quinta do Noval

Ett enkelt mail till Mathias Dahlgren & Co och portvinet blev artbestämt! Det visade sig vara Quinta do Noval, Colheita 1986, Tawny Port.

Dessvärre verkar man inte hitta det på bolaget, men det överraskar ju inte direkt då utbudet av portvin generellt är undermåligt. Undermåligt, men förståeligt - eftersom försäljningslistan förmodligen toppas av fantastiska drycker som Sofiero starköl på burk, kvarting Explorer & Åkessons rödtjut i kartong. Efterfrågan på kvalitetsdricka, som hamnar längre ner på listan över promille per krona, är klart mindre i campingkulturens Sverige.

måndag, oktober 13

Förste man till rakning - en go gubbe

I helgen var det landskamp – dessa tillställningar som man allt som oftast får lida sig igenom, men som man ändå aldrig riktigt vill missa. Måste faktiskt dessutom säga att jag led mindre än vanligt i lördags. Den enda riktiga tortyren var att se Elmander utan överdragsjacka på Råsunda. Okej att han fick kubba omkring lite i första halvlek, men det bevismaterial han lämnade efter sig borde räckt till en fällande dom redan i halvtid och kommendering till läktarplats för all överskådlig framtid. Antar att Lagerbäck höll tummarna o tänkte på det gamla ordstävet om blinda hönor...

”Jamen Zlatan då? Han gjorde inte heller mål”, gnäller den oinsatte medelsupportern som letar Ny Demokrati-valsedlar vart fjärde år och får sin fotbollsutbildning via Aftonbladet. Nä, han gjorde faktiskt inte heller nåt mål, men det finns en stor jävla skillnad mellan Zlatan o Elmander.

-Elmander har en mycket bättre spelare bredvid sig.

Om man nu överhuvudtaget kan påstå att Zlatan hade någon spelare bredvid sig i lördags – för man bör väl besitta någon form av spelintelligens för att kallas spelare?

Zlatan gjorde väl inte någon höjdarkamp i lördags men jag ger honom godkänt. Spelade enkelt och inte så många misstag. Bäst på plan var dock en annan av mina favoriter, nämligen Maestro! Kul att han börjar leverera även i blågult, hans blågula insatser tidigare år har faktiskt varit riktigt bedrövliga, man skulle kunna säga Elmander-klass. Nu finns självförtroendet där på ett helt annat sätt och då är han gjuten i mittlåset.

Undrar ni hur en nervös spelare ser ut? Kolla in Safari de tre första minuterna. Inte många rätt där, men han snäppte upp sig o klarade sig hyfsat.

Appropå Portugal, drack en wunderschönes Colheita från 1986 på Matbaren för någon vecka sedan. Så sjukt bra dricka! Måste bara kolla upp vilken producent det var...

Alright - lets go!

Ok, vi kör väl igång det här experimentet å ser var vi hamnar. Jag har egentligen alltid gillat att skriva, även om jag aldrig tidigare skrivit bara för skrivandets skull, så varför inte testa att blogga lite?

Jag är pinsamt medveten om att man är lika mycket i framkant med att starta en blogg nu som att köpa hem ett dubbelvikt Donkey-Kong - men vem bryr sig? Just nu vet jag inte ens riktigt vad jag ska skriva om, men jag tänkte använda bloggen som min trumpet för att salutera saker, händelser & företeelser som jag gillar och uppskattar. Saker som inte gillas kommer att sågas. Sågas ordentligt.

Det kommer nog att sågas en del.

Undrar hur mycket det kommer att trumpetas egentligen. Jo, det kommer att trumpetas en del osså hoppas jag. Livet är alltför kort för att undvika att njuta av det man gillar och blir glad av.