torsdag, oktober 23

The Flying Circus - not the good one...

Imorrn är det dags! Bromma - Landvetter - Afrika. Jag kan inte påstå att jag är direkt flygrädd, iaf väldigt långt ifrån så rädd som vissa i min närhet är.

Däremot kan jag ibland bli rädd för människor som flyger. Då tänker jag inte främst på människor flyger som i Heroes, utan vanliga människor som reser med flyg. Jag antar att det är medveten/omedveten flygrädsla som slår ut centrala delar av hjärnan hos vissa så fort de närmar sig en flygplats alt flygplan.

Det börjar redan när man ska gå på planet. De ropar upp i högtalarna
att passagerare med plats på raderna 1-20 kan börja boarda planet, varpå 90% rusar upp och ställe
r sig i kön, efter de 25 pensionärerna som redan startat kön vid gaten för en halvtimme sedan. Jag förstår inte hur flygbolagen får in så jävla många på just de raderna...

Sedan är det dags för cirkusen i luften.

Det är facinerande att minst
10% av passagerarna måste genast gå på toaletten så fort bälteslampan släcks, detta gäller även på kortare sträckor som Arlanda - Kastrup. Det är skumt för du ser aldrig det fenomenet när man åker buss. Någon som sett en kö till toaletten på en buss? Det har naturligtvis hänt men det är inte ofta och på flyget är det mer regel än undantag. Ytterligare 25% måste ställa sig i gången o rota i väskan för att se om de fick med sig bilnycklarna eller vad de nu letar efter. Det är lite sent att upptäcka att något är borta en kilometer upp i luften.

Det gäller att se till att få en fönsterplats så man slipper trafiken
i gången o att ideligen behöva släppa förbi en stolsgranne med flackande blick och myror i brallan.

Värst av allt är det nog efter att man har landat. Väskbandet. Eller
vad det kan heta. Man lokaliserar så klart snabbt vilket band väskorna ska dyka upp på, springer o hämtar en vagn och ställer sig 50 cm från bandet. Vagnen har man naturligtvis med sig ända fram.

15 minuter senare startar bandet och man tar ett halvt steg fram. Man
står nu 25 cm från bandet.

10 minuter senare börjar väskorna komma.
Det gäller att vara med - det går ett rykte att om man inte hinner ta sin väska innan det gått varvet runt så lastas den på planet igen o flygs vidare till okänd ort. Det ryktet plus att alla har sett Sällskapsresan gör att oron sprider sig i främre ledet. Vi som, trots att vi befinner oss på en flygplats, kan tänka någorlunda rationellt och står några meter ifrån bandet för att lämna fri väg åt glada väskägare som återsett sin kära packning kan bara le åt kaoset.

Favoriten är gubben som står
någonstans i mitten av bandet, 25 cm ifrån, och rycker i var och varannan väska för han verkar ha glömt hur hans egen såg ut. Den gubben gör mig alltid lite orolig och jag håller ett vakande öga på honom så att min resväska inte gör honom sällskap ut från flygplatsen.

Men hela det är spektaklet står man naturligtvis mer än gärna ut med. Man är ju på semester! Imorrn är jag hur nöjd som helst bara mina klubbor o väska dyker upp på bandet. Håll tummarna!

1 kommentar:

Cecilia sa...

haha, ja så är det. ha en toppenskön semester och jag hoppas att gubben vid väskbandet låter bli dina klubbor!