lördag, februari 14
söndag, februari 8
Dåtidens hjältar kämpar förgäves...
Den sedan länge härskande jätten inom animerad film, Disney, har blivit ordentligt omsprungen och frågan är hur länge värdet i varumärket lyckas övertyga ägarna att hålla respiratorn igång.
Igår såg jag Disneys senaste animerade verk - Bolt. Det var en rätt trött historia som delvis räddades av hamstern Rhino och till viss del av några duvor. Men det är en rätt mager taktik att försöka få liv i självdöd historia genom att lägga in en rolig biroll här o där, men jag tycker mig känna igen konceptet från tidigare produktioner från bolaget.
Ett tecken så gott som något på Disneys status just nu är deras oförmåga att locka till sig stora namn till rösterna i filmerna. Bolts röst görs visserligen av Travolta, som iofs är ett tungt namn men inte så mycket mer än det, och han saknar kraften att lyfta en hel film själv.
Nu tillhör väl jag inte den huvudsakliga målgruppen för denna film och den kanske gör mer succé hos de yngre...
En annan gamling som bitit sig kvar alldeles för länge är Arne Hegerfors. Arne var hur stor som helst på 80-talet och det gick inte att tänka sig ett håkky-mästerskap utan Arne o Ankan. Men nu måste väl C+ cheferna inse att nostalgi har övergått till tragedi - ingen kan slakta en fotbollsmatch såsom Arne. Han förstår helt enkelt inte sporten längre, levererar tröttsamma floskler & saknar helt analysförmåga.
"Det ser mörkt ut på Kameruns avbytarbänk" var nog början på slutet...
Igår såg jag Disneys senaste animerade verk - Bolt. Det var en rätt trött historia som delvis räddades av hamstern Rhino och till viss del av några duvor. Men det är en rätt mager taktik att försöka få liv i självdöd historia genom att lägga in en rolig biroll här o där, men jag tycker mig känna igen konceptet från tidigare produktioner från bolaget.
Ett tecken så gott som något på Disneys status just nu är deras oförmåga att locka till sig stora namn till rösterna i filmerna. Bolts röst görs visserligen av Travolta, som iofs är ett tungt namn men inte så mycket mer än det, och han saknar kraften att lyfta en hel film själv.
Nu tillhör väl jag inte den huvudsakliga målgruppen för denna film och den kanske gör mer succé hos de yngre...
En annan gamling som bitit sig kvar alldeles för länge är Arne Hegerfors. Arne var hur stor som helst på 80-talet och det gick inte att tänka sig ett håkky-mästerskap utan Arne o Ankan. Men nu måste väl C+ cheferna inse att nostalgi har övergått till tragedi - ingen kan slakta en fotbollsmatch såsom Arne. Han förstår helt enkelt inte sporten längre, levererar tröttsamma floskler & saknar helt analysförmåga.
"Det ser mörkt ut på Kameruns avbytarbänk" var nog början på slutet...
onsdag, februari 4
Slalom slår slint...
I mellanstadiet så fick vi på en lektion i uppgift att sätta rubrik på en artikel vi fick läsa. Artikeln handlade om en skidanläggning som fick hålla stängt pga brist på snö. Det fanns tre färdiga rubriker att välja mellan och man skulle motivera sitt val. Jag valde tillsammans med merparten i klassen en rubrik som var något i stil med "Skidanläggning tvingas stänga pga snöbrist".
Detta var naturligtvis fel.
"Slalom slår slint" var det korrekta alternativet och motiverades bla med det lite uppfinningsrika i att alla orden började på samma bokstav samtidigt som det förmedlade vad artikeln handlade om.
Detta utspelades sig alltså på mitten av 80-talet.
Vad jag inte fattade då och som jag fortfarande har svårt att förstå är att det finns personer som har till sitt yrke att sätta rubriker på artiklar som någon annan skriver. Det tog mig en lektion på mellanstadiet att förstå grundprincipen som rådde då - kan inte journalisten gå ytterligare en vecka på folkhögskolan å lära sig skriva sina egna rubriker? Hur svårt kan det vara?
Rubriksättare är inget yrke som SYO-konsulenten direkt tipsade om - så hur lyckas man hitta det yrket överhuvudtaget? Blir man headhuntad direkt på mellanstadiet? Var lektionen bara en dold anställningstest?
Det låter inte helt orimligt.
Skaparna av många rubriker i kvällstidningarna idag, verkar inte kommit mycket längre än just till mellanstadiet på sin utbildningsstege. Anställningskravet i branschen verkar vara att man kan stava till kris, rasa, katastrof & attack - att kunna läsa själva artikeln som ska rubriksättas verkar vara helt ovidkommande.
Well, jag är iaf glad att jag svarade fel -85, annars hade man kanske suttit på sunkig sportredaktion nära Globen med ett gäng dyslektiker som arbetskamrater.
Detta var naturligtvis fel.
"Slalom slår slint" var det korrekta alternativet och motiverades bla med det lite uppfinningsrika i att alla orden började på samma bokstav samtidigt som det förmedlade vad artikeln handlade om.
Detta utspelades sig alltså på mitten av 80-talet.
Vad jag inte fattade då och som jag fortfarande har svårt att förstå är att det finns personer som har till sitt yrke att sätta rubriker på artiklar som någon annan skriver. Det tog mig en lektion på mellanstadiet att förstå grundprincipen som rådde då - kan inte journalisten gå ytterligare en vecka på folkhögskolan å lära sig skriva sina egna rubriker? Hur svårt kan det vara?
Rubriksättare är inget yrke som SYO-konsulenten direkt tipsade om - så hur lyckas man hitta det yrket överhuvudtaget? Blir man headhuntad direkt på mellanstadiet? Var lektionen bara en dold anställningstest?
Det låter inte helt orimligt.
Skaparna av många rubriker i kvällstidningarna idag, verkar inte kommit mycket längre än just till mellanstadiet på sin utbildningsstege. Anställningskravet i branschen verkar vara att man kan stava till kris, rasa, katastrof & attack - att kunna läsa själva artikeln som ska rubriksättas verkar vara helt ovidkommande.
Well, jag är iaf glad att jag svarade fel -85, annars hade man kanske suttit på sunkig sportredaktion nära Globen med ett gäng dyslektiker som arbetskamrater.
torsdag, januari 29
Ljus i tunneln
Januari lider mot sitt slut och nu återstår bara världens kortaste månad att genomleva innan vi tar klivit in i våren, iaf den kalendermässiga våren.
Såg häromdagen "Before the Devil knows you're dead" och kan inte bestämma mig vad jag tycker. Det är en ganska skön rulle, men kanske saknar det där lilla extra som får bägaren att rinna över. När det gäller den här filmgenren, så är gränsen hårfin mellan katastrof och stående ovationer.
Huvudrollsinnehavaren Philip Seymour Hoffman är dock i vanlig ordning bländande och filmen blir ju automatiskt sevärd pga hans närvaro. Philip har ju tidigare lyckats med mission impossible, nämligen att göra en Aniston-film (Along came Polly) sevärd och det är ju en bedrift som talar för sig själv.
Härlig debatt som blossat upp om att Let's Dance är farligt för deltagarna och Kurtan tas som exempel - visste han inte om att han var tjock o otränad när han skrev på kontraktet?
Såg häromdagen "Before the Devil knows you're dead" och kan inte bestämma mig vad jag tycker. Det är en ganska skön rulle, men kanske saknar det där lilla extra som får bägaren att rinna över. När det gäller den här filmgenren, så är gränsen hårfin mellan katastrof och stående ovationer.
Huvudrollsinnehavaren Philip Seymour Hoffman är dock i vanlig ordning bländande och filmen blir ju automatiskt sevärd pga hans närvaro. Philip har ju tidigare lyckats med mission impossible, nämligen att göra en Aniston-film (Along came Polly) sevärd och det är ju en bedrift som talar för sig själv.
Härlig debatt som blossat upp om att Let's Dance är farligt för deltagarna och Kurtan tas som exempel - visste han inte om att han var tjock o otränad när han skrev på kontraktet?
måndag, januari 26
Årets insats redan gjord?
Är detta skälet till Finanskrisen?
En 61-årig kvinna lyckades med bedriften att växla 2000:- i "svenska" monopolpengar till 1400:- DKK på ett bankkontor i Svendborg, Danmark.
Man undrar verkligen hur "orutinerad" man måste vara för att lyckas misslyckas så kapitalt som den stackars bankanställde. Det stärker ordentligt min tidigare teori om att det konsumeras en hel del öl på arbetsplatserna runt om i vårt fläskproducerande grannland i sydväst.
Den sluga bedragerskan sköt sig dock själv i foten när girigheten kortslöt förståndet - hon åkte fast med buller & bång när hon återkom med ytterligare 8000:- i gröna, röda & blå sedlar å oturligt nog stötte på en nykter bankir. Can't win them all!
En 61-årig kvinna lyckades med bedriften att växla 2000:- i "svenska" monopolpengar till 1400:- DKK på ett bankkontor i Svendborg, Danmark.
Man undrar verkligen hur "orutinerad" man måste vara för att lyckas misslyckas så kapitalt som den stackars bankanställde. Det stärker ordentligt min tidigare teori om att det konsumeras en hel del öl på arbetsplatserna runt om i vårt fläskproducerande grannland i sydväst.
Den sluga bedragerskan sköt sig dock själv i foten när girigheten kortslöt förståndet - hon åkte fast med buller & bång när hon återkom med ytterligare 8000:- i gröna, röda & blå sedlar å oturligt nog stötte på en nykter bankir. Can't win them all!
torsdag, januari 22
Klackarna i taket
Visst, Zlatans klackmål mot Bologna som nyligen blev utsett till årets mål i Seria A var väl ganska snyggt. Men när man tänker på Zlatan o klackmål så hamnar man obevekligt 4,5 år tillbaka i tiden.
Det målet är rätt oslagbart när man tänker på att det är EM-slutspel, motståndarna är Italien, matchens betydelse, matchen är nästan slut uzw...
Det målet är rätt oslagbart när man tänker på att det är EM-slutspel, motståndarna är Italien, matchens betydelse, matchen är nästan slut uzw...
onsdag, januari 21
Mitt-i-veckan-reflektioner
Gee, hur många människor bevittnade egentligen presidentinstallationen igår? Helt galet många skulle jag tro svaret är.
Man får lite känslan av att hela världen förväntar sig att alla problem ska blåsas bort som mjäll på axelvadden, nu med Obama vid rodret på världens mäktigaste slagskepp. Frågan är om det verkligen kommer att bli så?
Jag tror att allt för mycket av positivismen grundar sig i att man nu slipper Bush den yngre, som minst sagt varit oomtyckt sista perioden. Men ett hopp från något som är kasst, behöver inte betyda att man landar på något fantastiskt. Men låt oss iaf hoppas.
Obama kommer att ha ett tufft jobb framför sig, för med de höga förväntningar alla har, så är steget till missnöje inte speciellt långt. Jesus gjorde vin av vatten o han spikades ändå upp.
Vill ni se en snygg actionfilm med en handling tunnare än miso-soppa? Hyr "Wanted" - långt ifrån världens bästa film, men som sagt rätt snygg och med duktigt överdrivna actionscener.
Kalla fick Jerringpriset med en seger i Tour de Ski som främsta bedrift i bagaget. Det säger en hel del om hur risigt det svenska sportåret var eller vad som krävs för att bli populär hos svenska folket.
Man får lite känslan av att hela världen förväntar sig att alla problem ska blåsas bort som mjäll på axelvadden, nu med Obama vid rodret på världens mäktigaste slagskepp. Frågan är om det verkligen kommer att bli så?
Jag tror att allt för mycket av positivismen grundar sig i att man nu slipper Bush den yngre, som minst sagt varit oomtyckt sista perioden. Men ett hopp från något som är kasst, behöver inte betyda att man landar på något fantastiskt. Men låt oss iaf hoppas.
Obama kommer att ha ett tufft jobb framför sig, för med de höga förväntningar alla har, så är steget till missnöje inte speciellt långt. Jesus gjorde vin av vatten o han spikades ändå upp.
Vill ni se en snygg actionfilm med en handling tunnare än miso-soppa? Hyr "Wanted" - långt ifrån världens bästa film, men som sagt rätt snygg och med duktigt överdrivna actionscener.
Kalla fick Jerringpriset med en seger i Tour de Ski som främsta bedrift i bagaget. Det säger en hel del om hur risigt det svenska sportåret var eller vad som krävs för att bli populär hos svenska folket.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)