Var på Marions Gastro Diner häromdagen. Ett nytt ställe på Kungsgatan här i huvudstaden. Stället har en skön stajl och är en bar + bowlinghall + restaurang.
Menyn är finfin.
Men. Man lyckades steka sönder oxfilen totalt för alla i sällskapet. Det är rätt risigt.
Två av fem svettiga bowlingskor blir betyget - men tanken är bra o det borde landat klart högre.
torsdag, februari 24
onsdag, februari 16
Logik i kubik
En klubbledare i en skånsk handbollsklubb författade i lördagskväll ett genomtänkt status-meddelande på Facebook som dragit till sig en hel del uppmärksamhet, iaf i Sydsvenskan.
Jag hoppar över att citera meddelandet här men är ni intresserade så finns det på sydsvenskan.se.
Klubbledaren meddelade i grova ordalag att det nu var dags att emigrera pga ett icke-svenskt inslag i den svenska nationalskatten "Melodifestivalen".
Jag älskar verkligen logiken här! Snubben vill alltså utvandra till ett annat land, eftersom han inte gillar invandrare? Världsklass!
Jag hoppar över att citera meddelandet här men är ni intresserade så finns det på sydsvenskan.se.
Klubbledaren meddelade i grova ordalag att det nu var dags att emigrera pga ett icke-svenskt inslag i den svenska nationalskatten "Melodifestivalen".
Jag älskar verkligen logiken här! Snubben vill alltså utvandra till ett annat land, eftersom han inte gillar invandrare? Världsklass!
tisdag, februari 15
Lockfåglar
Fastighetsmäklare och bilförsäljare ligger i botten på min ranking över trovärdiga yrkesmänniskor. Det finns naturligtvis individuella undantag i dessa yrkeskategorier som förtjänar att äras och berömmas - men de flesta jag stött på skulle jag inte anförtro att passa min vandrande pinne. Inte någon pinne överhuvudtaget faktiskt.
Nu ska fastighetsmäklarbranschen rensa upp i mäkleriträsket! Åtgärd? Stoppa användandet av lockpriser!
Lockpriser? Vad är det som är så farligt med lockpriser?
Är det inte bättre att man gör nåt åt kompetensbristen hos många mäklare? De är ofta väldigt duktiga på att sälja, men har lika ofta otroligt dålig koll på objektet de säljer. Ställer man en enkel fråga om en bostadsrätt, så blir man oftast hänvisad till att fråga styrelsen istället. Arvodet ligger vanligen mellan 50 och 100K vid en försäljning i Stockholms innerstad. Det priset sätter ju en viss förväntan.
Är det inte bättre att man förhindrar bluff-bud som bevisligen används? Varför inte tvinga fram öppna budgivningar? Som köpare kan du aldrig vara säker på att budet, som precis slog ditt senaste bud, verkligen kommer från en annan intresserad köpare eller bara är en bluff.
Är inte lockbilder lika illa som lockpriser? Någon som kollat in en annons med finfina bilder o sedan gått på visningen för att upptäcka att det är ett råtthål? Absolut. Lockpriser kan man iaf hyggligt lätt se igenom - är snittpriset 55K/kvm så är det inte troligt att drömlägenheten kommer att säljas för 40K/kvm. Däremot är det svårt att se igenom fejkade bilder.
Det känns inte som diskussionen om att jobba bort lockpriser kommer få mäklarna att klättra på min ranking.
Nu ska fastighetsmäklarbranschen rensa upp i mäkleriträsket! Åtgärd? Stoppa användandet av lockpriser!
Lockpriser? Vad är det som är så farligt med lockpriser?
Är det inte bättre att man gör nåt åt kompetensbristen hos många mäklare? De är ofta väldigt duktiga på att sälja, men har lika ofta otroligt dålig koll på objektet de säljer. Ställer man en enkel fråga om en bostadsrätt, så blir man oftast hänvisad till att fråga styrelsen istället. Arvodet ligger vanligen mellan 50 och 100K vid en försäljning i Stockholms innerstad. Det priset sätter ju en viss förväntan.
Är det inte bättre att man förhindrar bluff-bud som bevisligen används? Varför inte tvinga fram öppna budgivningar? Som köpare kan du aldrig vara säker på att budet, som precis slog ditt senaste bud, verkligen kommer från en annan intresserad köpare eller bara är en bluff.
Är inte lockbilder lika illa som lockpriser? Någon som kollat in en annons med finfina bilder o sedan gått på visningen för att upptäcka att det är ett råtthål? Absolut. Lockpriser kan man iaf hyggligt lätt se igenom - är snittpriset 55K/kvm så är det inte troligt att drömlägenheten kommer att säljas för 40K/kvm. Däremot är det svårt att se igenom fejkade bilder.
Det känns inte som diskussionen om att jobba bort lockpriser kommer få mäklarna att klättra på min ranking.
fredag, februari 4
Sensationella avslöjanden!
Tänkte ta mig ur bloggskuggan som jag tillbringat det senaste halvåret i. Galet mycket har hänt som borde kommenterats, ifrågasatts, hyllats & hånats, men jag har legat på latsidan å låtit udda vara jämnt.
Glatt kan jag dock konstatera att det inte bara är jag som varit i dvala. Väl valda medier har dundrat ut sensationer den senaste tiden som möjligen skulle ha ett nyhetsvärde på 80- eller 90-talet.
Det är i skrivande stund år 2011.
För några veckor sedan avslöjar en forskare (?) att IKEA-butikerna är strategiskt utformade för att kunden ska köpa så mycket som möjligt. Ursäkta? Denna enorma upptäckt som Alan Penn vid Univeristy College of London står bakom väcker ju en del frågor.
Vem betalar Alan Penns lön och varför? Det har väl varit allmänt känt hur länge som helst att en varas placering i butik påverkar försäljning. Bara den naivaste kan tro att det är en slump att godiset är vid kassorna.
Utan lön har jag gjort min egen lilla forskning och kan nu helt kostnadsfritt avslöja för butiksägare hur man kan få en svårsåld vara att bli mer intressant. Det hela är mycket enkelt. Du placerar en kille eller tjej med en kundvagn framför hyllan med de svårsålda produkterna - intresset kommer genast att skjuta i höjden!
Garanterat!
Forskningen har jag genomfört med en rad undersökningar i diverse livsmedelsbutiker i huvudstaden. I väntan på att min fru ska springa o hämta en vara har jag tillfälligt parkerat mig och min kundvagn. För att vara så lite i vägen som möjligt har jag valt en parkering vid en hylla med helt osäljbara produkter, tex frystorkade nässlor, påsar med blandade E-ämnen, surströmming etc. Förvånande nog blev min blotta närvaro vid denna hylla som en magnet för flertalet andra kunder som genast var tvungna att spana igenom vad som fanns på denna numera halvt dolda hylla. Kombinera denna mänskliga magnet med ett psykologiskt svårtemotståndligt erbjudande tex 3-för-2, så kan man ta det hela vägen från iskallt till intressant till köp.
Aftonblaskan slår till och avslöjade här i dagarna en andra sensation - att det kan vara dumt att lämna ut sitt kortnummer alternativt personnummer på internet. Nähä?
Närmaste veckan förväntar jag mig följande avslöjanden:
- Det kan vara kostsamt att använda sin mobil utomlands! Gärna i kombination med någon snyfthistoria om en stackars familj som kom väldigt långt bak i kön när Gud delade ut hjärnor.
- Skicka inte stora summor till nigerianska prinsar i exil! Även om erbjudandet i mailet är väldigt lockande.
- Liraren på trottoaren med tre muggar och en kula är inte fr Svenska Spel!
tisdag, juli 6
Inflation i betygssystemet?
Reagerade på en rubrik på sidan 100 på text-tv och var tvungen att läsa nyheten. Text-tv används ju som bekant annars bara för resultatservice.
Men å andra sidan vad vet jag? Mina 3,9 från början av nittiotalet är förmodligen detsamma som "underkänd" i dagens betygsvärde.
SCB: Betygsklyftorna i skolan ökarMin spontana tanke var - är det verkligen meningen att betygssnittet ska öka från år till år? Är det rimligt att varje ny årskull är smartare och har bättre kunskaper än den föregående? I min enfald trodde jag att betygssnittet borde vara någorlunda konstant runt betyg 3, i den numera antika 5-gradiga skalan.
De rikas barn presterar bättre i sko-
lan än de fattigas barn. Och betygs-
skillnaden ökar, visar en undersökning
som Lärarnas Riksförbund (LR) låtit
Statistiska centralbyrån (SCB) göra.
Alla niondeklassares slutbetyg från
1990 till 2008 har granskats. Under
den tiden har barn till höginkomst-
tagare höjt sitt betygssnitt betydligt
mer än låginkomsttagarnas barn.
LR:s ordförande Metta Fjelkner är oro-
ad: -Alla elever ska ju ha rätt till
en likvärdig skola men rapporten vis-
ar på en växande klyfta. Vad innebär
detta för det samhälle vi bygger upp?
Men å andra sidan vad vet jag? Mina 3,9 från början av nittiotalet är förmodligen detsamma som "underkänd" i dagens betygsvärde.
måndag, juli 5
tisdag, maj 4
Imponerande kundförakt
Idag när du beställer prylar tex på nätet, så kan du i många fall följa leveransen i realtid. Nåja nästan iaf.
I höstas beställde jag en grej via Amazon som tog 3 dgr att skicka till leveransadressen i Florida - från Sverige kunde jag följa leveransen och fick 5-6 uppdateringar om var paket befann sig och när det förväntades flyttas vidare. Bravo!
Den här tjänsten har funnits rätt länge och när jag köpte min första iPod för ett gäng år sedan var det samma sak. Paketet startade sin resa i Antwerpen om jag minns rätt och jag kunde på nätet följa turen norrut hyggligt detaljerat.
Tekniken finns naturligtvis för att följa paketet sekund för sekund, men jag tycker det är fullt tillräcklig kundservice att få 1-2 uppdatering per dag. Tekniknörden i mig skulle självklart bli oerhört tillredsställd över att på mobilen kunna se att lastbilen med mitt paket just passerade Nyköping på E4an norrut.
Men...
När det väl kommer till kritan och paketet ska tas från det lokala uppsamlingslagret till din bostad är logistikbolagen kundföraktande bakåtsträvare som lever kvar någonstans på forntiden!
Hur kan det vara acceptabelt 2010 att som budfirma be mottagaren vara hemma "under kontorstid" för att ta emot ett paket? Är det helt omöjligt att planera när den finniga tonåringen ska orka starta sin bruna lastbil och köra ut paketet i ett mindre intervall än 9-17?
Jag har av misstag förutsatt att logistikföretag har detaljerade planer för rutten budbilen ska ta, men tydligen kör de random-mode och chauffören plockar slumpvis ett paket från lastbilen, tittar på adressen, kör dit, lämnar över paketet, plockar slumpvis ett nytt paket uzw...
En timmes intervall vore acceptabelt och det måste absolut vara görbart för företag som bryr sig om sina kunder!
Jag hoppas verkligen att UPS kommer med min nya MacBook idag - de beslutade sig nämligen förra torsdagen för att överraska mig med ett besök - helt utan förvarning. Men eftersom de inte hade portkoden åkte de hem igen. De ringde inte o kollade om vi var hemma innan sitt besök, de ringde inte o frågade efter portkoden när de väl fastnade på trottoaren däremot skickade de ett mail efteråt om att deras "leveransförsök misslyckats".
Det blir en överkörd grävling i betyg!
I höstas beställde jag en grej via Amazon som tog 3 dgr att skicka till leveransadressen i Florida - från Sverige kunde jag följa leveransen och fick 5-6 uppdateringar om var paket befann sig och när det förväntades flyttas vidare. Bravo!
Den här tjänsten har funnits rätt länge och när jag köpte min första iPod för ett gäng år sedan var det samma sak. Paketet startade sin resa i Antwerpen om jag minns rätt och jag kunde på nätet följa turen norrut hyggligt detaljerat.
Tekniken finns naturligtvis för att följa paketet sekund för sekund, men jag tycker det är fullt tillräcklig kundservice att få 1-2 uppdatering per dag. Tekniknörden i mig skulle självklart bli oerhört tillredsställd över att på mobilen kunna se att lastbilen med mitt paket just passerade Nyköping på E4an norrut.
Men...
När det väl kommer till kritan och paketet ska tas från det lokala uppsamlingslagret till din bostad är logistikbolagen kundföraktande bakåtsträvare som lever kvar någonstans på forntiden!
Hur kan det vara acceptabelt 2010 att som budfirma be mottagaren vara hemma "under kontorstid" för att ta emot ett paket? Är det helt omöjligt att planera när den finniga tonåringen ska orka starta sin bruna lastbil och köra ut paketet i ett mindre intervall än 9-17?
Jag har av misstag förutsatt att logistikföretag har detaljerade planer för rutten budbilen ska ta, men tydligen kör de random-mode och chauffören plockar slumpvis ett paket från lastbilen, tittar på adressen, kör dit, lämnar över paketet, plockar slumpvis ett nytt paket uzw...
En timmes intervall vore acceptabelt och det måste absolut vara görbart för företag som bryr sig om sina kunder!
Jag hoppas verkligen att UPS kommer med min nya MacBook idag - de beslutade sig nämligen förra torsdagen för att överraska mig med ett besök - helt utan förvarning. Men eftersom de inte hade portkoden åkte de hem igen. De ringde inte o kollade om vi var hemma innan sitt besök, de ringde inte o frågade efter portkoden när de väl fastnade på trottoaren däremot skickade de ett mail efteråt om att deras "leveransförsök misslyckats".
Det blir en överkörd grävling i betyg!
söndag, april 11
Kalle Anka-svindeln
Läste nyligen om den snorklande bedragaren på expressen.se. Det är ju en oerhört skön historia, nästan för bra för att vara sann.
I korta drag verkar det handla om en snubbe fr Ekerö som tecknade tokmånga olycksfallsförsäkringar och sedan väldigt oturligt råkade ut för en olycka precis efteråt. I en hyrbil dessutom. Attans.
Detta inträffade 1995 och nu precis har han blivit dömd för bedrägeri och tvingas smeta bla 40 miljoner i rättegångskostnader enl kvällstidningen. På en frågan om hur olycksfågeln ska kunna betala svarar hans advokat:
"Ja, det går ju inte. Men det är inte det intressanta - det intressanta är att försäkringsbolagen slipper betala ut ersättning."
Jag har lite svårt att tolka vad advokaten egentligen menar, men det jag tycker är intressant med denna solskenshistoria är något helt annat.
Det riktigt intressanta är att man naturligtvis fattade misstanke mot mannen tidigt och en polisutredning startades - men lades ner. Bedragaren gjorde dock ett avgörande misstag. Han blåste några som bryr sig om sina pengar!
Försäkringsbolag (å de flesta andra privata bolag) gillar inte att betala ut pengar i onödan, speciellt inte niosiffriga belopp. Därför gav de sig inte så lätt utan förtsatte utredningen tills de fann bevis nog.
Vad hade hänt om det varit Försäkringskassan, eller någon annan myndighet som inte behöver ta något ansvar för sin ekonomi, som blivit lurade? Hur många sekunder hade de lagt ner för att få tillbaka mina skattepengar?
I korta drag verkar det handla om en snubbe fr Ekerö som tecknade tokmånga olycksfallsförsäkringar och sedan väldigt oturligt råkade ut för en olycka precis efteråt. I en hyrbil dessutom. Attans.
Detta inträffade 1995 och nu precis har han blivit dömd för bedrägeri och tvingas smeta bla 40 miljoner i rättegångskostnader enl kvällstidningen. På en frågan om hur olycksfågeln ska kunna betala svarar hans advokat:
"Ja, det går ju inte. Men det är inte det intressanta - det intressanta är att försäkringsbolagen slipper betala ut ersättning."
Jag har lite svårt att tolka vad advokaten egentligen menar, men det jag tycker är intressant med denna solskenshistoria är något helt annat.
Det riktigt intressanta är att man naturligtvis fattade misstanke mot mannen tidigt och en polisutredning startades - men lades ner. Bedragaren gjorde dock ett avgörande misstag. Han blåste några som bryr sig om sina pengar!
Försäkringsbolag (å de flesta andra privata bolag) gillar inte att betala ut pengar i onödan, speciellt inte niosiffriga belopp. Därför gav de sig inte så lätt utan förtsatte utredningen tills de fann bevis nog.
Vad hade hänt om det varit Försäkringskassan, eller någon annan myndighet som inte behöver ta något ansvar för sin ekonomi, som blivit lurade? Hur många sekunder hade de lagt ner för att få tillbaka mina skattepengar?
fredag, april 9
Inlägg på G
En månads paus är över och nya friska inlägg är på g, bla tänker jag förklara varför jag inte håller med den 51-åriga försäkringsbedragarens advokat om vad som är intressant i den soppan, jag tänker också lansera en teori om att det krävs rätt mycket intelligens för att ljuga med en känd miljöpartist som talande exempel och så tänkte jag håna de som tror att RUT-avdraget i huvudsak gynnar de rika o lata.
Håna kanske är att ta i, men iaf påvisa att de är för lata för att tänka efter...
Håna kanske är att ta i, men iaf påvisa att de är för lata för att tänka efter...
tisdag, mars 9
Tummen ned för Upp
Upp (Up) lyckades natten till måndag springa hem en Oscar för bästa animerade film.
Förmodligen beroende på att nyproduktionen av Linus på Linjen-filmer helt avstannat. För det måste bero på bristande konkurrens, för Upp är bedrövlig. Iaf om du förväntat dig vass humor och en underhållande film, något som Pixar vanligen brukar leverera.
Ett stort gäsp blir betyget. Och en statyett...
Förmodligen beroende på att nyproduktionen av Linus på Linjen-filmer helt avstannat. För det måste bero på bristande konkurrens, för Upp är bedrövlig. Iaf om du förväntat dig vass humor och en underhållande film, något som Pixar vanligen brukar leverera.
Ett stort gäsp blir betyget. Och en statyett...
måndag, mars 8
Sovjetunionen?
Jag tycker politik är ganska intressant. Många tycker nog att politik är trist, grått och intetsägande. Jag tror misstaget många gör är att blanda ihop politik & politiker.
Politik är ju egentligen bara olika personers åsikter. De flesta har ju en åsikt om det mesta, kanske framförallt om alla andras åsikter.
I år är det som bekant valår och då åligger det oss medborgare att intressera oss lite extra för vad som händer i plenissalen och däromkring. Valår tvingar dessutom ut våra politiker i solljuset för att framföra sin politik, dvs sina åsikter. Jag kan nästan garantera att det kommer att bli ett underhållande potpurri med stora inslag av populism, fanatism & idiotism.
Först ut 2010 var den rödgröna soppan med sitt förslag (löfte?) om föräldrapengen. Idag är 25% av dagarna låsta till resp förälder, men Mona o gänget vill öka denna procentsats närmare 50%.
Allt för att det ska bli så lika, så rättvist och så underbart som möjligt.
Vad är då problemet? Problemet är att en person, som inte ens kan hålla isär sitt eget och arbetsgivarens kreditkort, tror sig veta hur jag och min fru bäst delar upp en eventuell föräldraledighet.
En dumbom dumförklarar alltså mig. Det känns sådär.
Politik är ju egentligen bara olika personers åsikter. De flesta har ju en åsikt om det mesta, kanske framförallt om alla andras åsikter.
I år är det som bekant valår och då åligger det oss medborgare att intressera oss lite extra för vad som händer i plenissalen och däromkring. Valår tvingar dessutom ut våra politiker i solljuset för att framföra sin politik, dvs sina åsikter. Jag kan nästan garantera att det kommer att bli ett underhållande potpurri med stora inslag av populism, fanatism & idiotism.
Först ut 2010 var den rödgröna soppan med sitt förslag (löfte?) om föräldrapengen. Idag är 25% av dagarna låsta till resp förälder, men Mona o gänget vill öka denna procentsats närmare 50%.
Allt för att det ska bli så lika, så rättvist och så underbart som möjligt.
Vad är då problemet? Problemet är att en person, som inte ens kan hålla isär sitt eget och arbetsgivarens kreditkort, tror sig veta hur jag och min fru bäst delar upp en eventuell föräldraledighet.
En dumbom dumförklarar alltså mig. Det känns sådär.
söndag, februari 28
Tips på Teve
Råkade zappa förbi Landet Brunsås på SVT o fastnade totalt - riktigt riktigt bra! Nu har jag tittat ikapp på utmärkta SVTPlay och serien är fullständigt lysande.
Kolla in det, skratta åt det och fundera på det!
Kolla in det, skratta åt det och fundera på det!
måndag, februari 22
Klargörande
Stycket om BMI och hårfärg i inlägget nedan ska ses som exempel på icke-relevanta attribut i diskussionen och jag vill å det bestämdaste dementera att jag, iförd Pippi-peruk, kommer att ställa upp i valet för en styrelsepost i MFF nästa år.
söndag, februari 21
Man el kvinna? Skelögd el blåögd?
All fakta pekar på att året är 2010 och att jag lever i det upplysta och högutbildade i-landet Sverige, men alldeles för ofta tvingas jag tvivla.
Trots att vi avverkat ett helt decennium på 2000-talet, så biter sig många fast i trist o träig 90-tals syn angående manligt o kvinnligt (som man dessutom idiotiskt nog alltför ofta förväxlar med att vara man resp kvinna).
Senaste exemplet är att MFF på sitt årsmöte i förra veckan valde in Carina Brorman i styrelsen och det blev jubel lite varstans för att man nu äntligen fått den första styrelsekvinnan i klubbens hundraåriga historia.
Utan att vara tokinsatt, så tror jag det var alldeles utmärkt att få in Carina i styrelsen - men allvarligt talat så skiter jag fullständigt i om hon är kvinna eller man - hon verkar ha ett intressant CV och det är väl allt som betyder något?
Nästa år hoppas jag att man lyckas välja in en rödhårig alternativt en överviktig i styrelsen.
Glädjande nog såg jag Börje Ekholms (VD Investor) besök hos Lördagsmorgon på TV4.
Ogenomtänkta journalister har ju en tendens att ställa beklämmande frågor gällande kvinnor/män så fort de ska intervjua någon topp i näringslivet i villfarelsen att det är en laddad och intressant fråga.
Ekholm lyckades ge ett väldigt bra svar och ansåg att det är kompetens, kvalitet, egenskaper etc som styr och att det alltid krävs en bra mix. Eftersom han i sitt svar inte nämnde kvinna/man/penis/tjej/kille/vagina, så tycker jag han på ett bra sätt flyttade fokus till rätt saker.
Bra Börje!
Trots att vi avverkat ett helt decennium på 2000-talet, så biter sig många fast i trist o träig 90-tals syn angående manligt o kvinnligt (som man dessutom idiotiskt nog alltför ofta förväxlar med att vara man resp kvinna).
Senaste exemplet är att MFF på sitt årsmöte i förra veckan valde in Carina Brorman i styrelsen och det blev jubel lite varstans för att man nu äntligen fått den första styrelsekvinnan i klubbens hundraåriga historia.
Utan att vara tokinsatt, så tror jag det var alldeles utmärkt att få in Carina i styrelsen - men allvarligt talat så skiter jag fullständigt i om hon är kvinna eller man - hon verkar ha ett intressant CV och det är väl allt som betyder något?
Nästa år hoppas jag att man lyckas välja in en rödhårig alternativt en överviktig i styrelsen.
Glädjande nog såg jag Börje Ekholms (VD Investor) besök hos Lördagsmorgon på TV4.
Ogenomtänkta journalister har ju en tendens att ställa beklämmande frågor gällande kvinnor/män så fort de ska intervjua någon topp i näringslivet i villfarelsen att det är en laddad och intressant fråga.
Ekholm lyckades ge ett väldigt bra svar och ansåg att det är kompetens, kvalitet, egenskaper etc som styr och att det alltid krävs en bra mix. Eftersom han i sitt svar inte nämnde kvinna/man/penis/tjej/kille/vagina, så tycker jag han på ett bra sätt flyttade fokus till rätt saker.
Bra Börje!
torsdag, februari 18
måndag, februari 15
Skotsk kvalitet
Glädjande nog så verkade snubben på Veckans Affärer ha någorlunda koll. Att utse vinnare i grenar som författande, musicerande & målarkluddande är rätt vanskligt, men i en diskussion om världens bästa deckarförfattare tycker jag inte man behöver skämmas om man tar upp Ian Rankin som potentiell medaljkandidat.
Tre böcker om den skotske kriminalaren John Rebus gav till slut tillfredställande läsunderhållning efter det litterära magplasket tidigare.
De hängande trädgårdarna, Förlorade själar & När mörkret faller är bok 9, 10 & 11 om Edinburgh-snuten Rebus och rekommenderas varmt. Enligt wikipedia är det bara Svarta Sinnen (#8) av de tidigare böckerna som är översatt till svenska och om man inte pallar leta upp engelska versioner så är det inga problem alls att göra som jag och kasta sig rätt in i serien, då böckerna är hyfsat fristående med marginellt med referenser till tidigare förekommande händelser slash personer.
Fyra säckpipstjut blir betyget!
Tre böcker om den skotske kriminalaren John Rebus gav till slut tillfredställande läsunderhållning efter det litterära magplasket tidigare.
De hängande trädgårdarna, Förlorade själar & När mörkret faller är bok 9, 10 & 11 om Edinburgh-snuten Rebus och rekommenderas varmt. Enligt wikipedia är det bara Svarta Sinnen (#8) av de tidigare böckerna som är översatt till svenska och om man inte pallar leta upp engelska versioner så är det inga problem alls att göra som jag och kasta sig rätt in i serien, då böckerna är hyfsat fristående med marginellt med referenser till tidigare förekommande händelser slash personer.
Fyra säckpipstjut blir betyget!
fredag, februari 12
Bistrare tider...
Morgondagen kommer enl alla prognoser inledas i solsken och i runda slängar 22 grader och avslutas med att skotta fram Silverpilen i minusgrader...
onsdag, februari 10
Fantasilöst...
Det är ett synnerligen lyckat koncept att dra iväg till solen i februari. Det funkar som en välförtjänt belöning för att man lyckats överleva prövningen det innebär att vara bosatt i Sverige mellan Mårten Gås och tjugondag Knut, men också som en välbehövlig energipåfyllning inför slutspurten mot uthärdligare tider.
Tre pockets har städats av under första veckan på Gran Canaria. Tyvärr gör jag väl inte direkt vågen för någon.
Mons Kallentoft är ordentligt kritikerrosad om man ska tro de säljande citaten på böckernas utsida.
"Skippa Stieg Larsson, Kallentoft är bättre."
I beg to differ...
Jag har precis avslutat bok ett och två i Mons serie om Malin Ström, Linköpings kvinnliga motsvarighet till Ystads Kurt och Oslos Harry. Jag sitter stum av beundran inför Mons totala brist på fantasi när det gäller miljöbeskrivningar. Första boken (Midvinterblot) utspelar sig den kallaste av vintrar i Linköpings historia och halva boken beskriver hur jewla kallt alla karaktärerna tycker att det är. Eftersom Aftonbladet och andra litteraturexperter gett stående ovationer, så behåller Mons konceptet fast med en tvist i andra boken. Gissa om det är varmt i "Sommardöden"...
Jag såg att det tredje boken heter "Höstoffer" och jag ser med spänning fram emot hur Malin Fors ska tackla de fasansfullt gula löven och det evinnerliga regnet.
Midvinterblot är bedrövlig och får en överkryssad vokal, Sommardöden är något bättre och får en halv konsonant i betyg.
"Dumskallarnas sammansvärjning" (John Kennedy Toole) blev jag verkligen sugen på att läsa efter att läst boktipset på pocketshop.se. Det är en ruskigt speciell bok om en ruskigt speciell karaktär. Humorn är bitvis riktigt riktigt vass, men bitvis känns det som att man börjat vid fel hundöra och läser om samma text igen. Boken är dock inte katastrofal och jag skulle inte kasta mig över och försöka stoppa någon som var i färd med att köpa den.
Vecka två har jag tänkt klippa tre Ian Rankins och eftersom någon obskyr kritiker på Veckans Affärer hävdat att Ian "kanske är världens bäste deckarförfattare" och därmed naturligtvis fått sina visdomsord stämplade på utsidan av böckerna, så är mina förväntningar skyhöga. Eller?
Tre pockets har städats av under första veckan på Gran Canaria. Tyvärr gör jag väl inte direkt vågen för någon.
Mons Kallentoft är ordentligt kritikerrosad om man ska tro de säljande citaten på böckernas utsida.
"Skippa Stieg Larsson, Kallentoft är bättre."
I beg to differ...
Jag har precis avslutat bok ett och två i Mons serie om Malin Ström, Linköpings kvinnliga motsvarighet till Ystads Kurt och Oslos Harry. Jag sitter stum av beundran inför Mons totala brist på fantasi när det gäller miljöbeskrivningar. Första boken (Midvinterblot) utspelar sig den kallaste av vintrar i Linköpings historia och halva boken beskriver hur jewla kallt alla karaktärerna tycker att det är. Eftersom Aftonbladet och andra litteraturexperter gett stående ovationer, så behåller Mons konceptet fast med en tvist i andra boken. Gissa om det är varmt i "Sommardöden"...
Jag såg att det tredje boken heter "Höstoffer" och jag ser med spänning fram emot hur Malin Fors ska tackla de fasansfullt gula löven och det evinnerliga regnet.
Midvinterblot är bedrövlig och får en överkryssad vokal, Sommardöden är något bättre och får en halv konsonant i betyg.
"Dumskallarnas sammansvärjning" (John Kennedy Toole) blev jag verkligen sugen på att läsa efter att läst boktipset på pocketshop.se. Det är en ruskigt speciell bok om en ruskigt speciell karaktär. Humorn är bitvis riktigt riktigt vass, men bitvis känns det som att man börjat vid fel hundöra och läser om samma text igen. Boken är dock inte katastrofal och jag skulle inte kasta mig över och försöka stoppa någon som var i färd med att köpa den.
Vecka två har jag tänkt klippa tre Ian Rankins och eftersom någon obskyr kritiker på Veckans Affärer hävdat att Ian "kanske är världens bäste deckarförfattare" och därmed naturligtvis fått sina visdomsord stämplade på utsidan av böckerna, så är mina förväntningar skyhöga. Eller?
tisdag, februari 9
Über allez?
Då jag utövar vintersport lika frekvent som en normal svensk brunbjörn, så har jag bara kunnat njuta av berättade historier om tyskar och liftköer och aldrig upplevt fenomenet själv.
Häromdagen stötte jag dock vid första tee på en vildsint german som ännu inte lyckats smälta det försmädliga nederlaget i senaste världskriget. 55 års bitterhet hade slutligen omöjliggjort all form av väntan på sin tur och förståelse av instruktioner.
Efter ett försök till samtal/förhandling med den forne SS-översten insåg vi att enda sättet att undvika handgemäng och blodspillan var att låta dem gå före (så att säga - "göra en tjeckoslovak"). De två svenskarna som hamnat i tyskens boll insåg redan innan tee off att dagen skulle bli en prövning. Vi önskade dem lycka till med både spel och sällskap, men kunde nedslaget senare konstatera att motståndet varit övermäktigt och de tvingats till kapitulation efter nio hål.
Den tyska tvåmanna-stormtroppen marscherade dock vidare...
Häromdagen stötte jag dock vid första tee på en vildsint german som ännu inte lyckats smälta det försmädliga nederlaget i senaste världskriget. 55 års bitterhet hade slutligen omöjliggjort all form av väntan på sin tur och förståelse av instruktioner.
Efter ett försök till samtal/förhandling med den forne SS-översten insåg vi att enda sättet att undvika handgemäng och blodspillan var att låta dem gå före (så att säga - "göra en tjeckoslovak"). De två svenskarna som hamnat i tyskens boll insåg redan innan tee off att dagen skulle bli en prövning. Vi önskade dem lycka till med både spel och sällskap, men kunde nedslaget senare konstatera att motståndet varit övermäktigt och de tvingats till kapitulation efter nio hål.
Den tyska tvåmanna-stormtroppen marscherade dock vidare...
söndag, februari 7
Som förväntat...
Resan till Kanarieöarna innnehöll precis allt man kan förvänta sig. Det började med en öresundsbrolång kö till incheckningen och massvis med otåliga/nervösa resenärer. Sällskapet bakom oss i kön bestod bla av en dam som lyckades utforska hela terminal 5 på Arlanda under kötiden - toaletterna, Press-Byrån, Själv-incheckningen samt några incheckningsdiskar med kortare kö, men dessvärre till fel destination.
Imponerande energi klockan sex en lördagsmorgon i februari. Själv orkade jag endast le inombords.
Mitt första synliga leende kom först en halvtimme senare när samme dam lyckades tömma ut hela innehållet i portmonäns myntfack på golvet bakom mig i taxfree-kassan. En medelstor spargris verkade ha fått sätta livet till dagen innan och skramlet var klass med en jackpot i Vegas.
Väl ombord på planet hade man naturligtvis fått en trång fönsterplats. (minnesanteckning: Betala alltid extra för bättre platser i framtiden!) Vid gången på samma rad satt en nätt liten dam som lite halvtydligt skickade vinkar om att hon helst velat ha en fönsterplats. Utan att tänka att det måste vara för bra för att vara sant. föreslogs ett byte som genast accepterades.
I det finstilta hade jag missat att damen hade en blåsa i storlek som en oskalad jordnöt, vilket fick flygningen att påminna om ett lågintensivt step-up pass på Friskis & Svettis.
Som lök på laxen satt vi långt fram där det endast fanns en (1) toalett (där bak fanns tre (3)) och eftersom mentalt paralyserade individer verkade tycka att det var bättre att stå 5 minuter kissnödig i en kö än att gå 30 meter och få sina behov uträttade direkt, så hade man ständigt en stående nödig medresenär bredvid sig de minuter man fick sitta.
När landningshjulen tar mark så känner jag alltid dubbel glädje. Det är först o främst härligt att vara framme men det är dessutom dags för the mother of freak shows - väskbandet. Man blir aldrig besviken på detta skådespel och som väntat blev det huggsexa om allt som liknade en resväska. Förnöjt kunde jag rulla bort våra väskor och samtidigt konstatera att mannen som stått lutad över bandet sedan långt innan det startats fortfarande var lottlös trots att han fingrat på det mesta som passerat.
Semestern är inledd på bästa vis!
Imponerande energi klockan sex en lördagsmorgon i februari. Själv orkade jag endast le inombords.
Mitt första synliga leende kom först en halvtimme senare när samme dam lyckades tömma ut hela innehållet i portmonäns myntfack på golvet bakom mig i taxfree-kassan. En medelstor spargris verkade ha fått sätta livet till dagen innan och skramlet var klass med en jackpot i Vegas.
Väl ombord på planet hade man naturligtvis fått en trång fönsterplats. (minnesanteckning: Betala alltid extra för bättre platser i framtiden!) Vid gången på samma rad satt en nätt liten dam som lite halvtydligt skickade vinkar om att hon helst velat ha en fönsterplats. Utan att tänka att det måste vara för bra för att vara sant. föreslogs ett byte som genast accepterades.
I det finstilta hade jag missat att damen hade en blåsa i storlek som en oskalad jordnöt, vilket fick flygningen att påminna om ett lågintensivt step-up pass på Friskis & Svettis.
Som lök på laxen satt vi långt fram där det endast fanns en (1) toalett (där bak fanns tre (3)) och eftersom mentalt paralyserade individer verkade tycka att det var bättre att stå 5 minuter kissnödig i en kö än att gå 30 meter och få sina behov uträttade direkt, så hade man ständigt en stående nödig medresenär bredvid sig de minuter man fick sitta.
När landningshjulen tar mark så känner jag alltid dubbel glädje. Det är först o främst härligt att vara framme men det är dessutom dags för the mother of freak shows - väskbandet. Man blir aldrig besviken på detta skådespel och som väntat blev det huggsexa om allt som liknade en resväska. Förnöjt kunde jag rulla bort våra väskor och samtidigt konstatera att mannen som stått lutad över bandet sedan långt innan det startats fortfarande var lottlös trots att han fingrat på det mesta som passerat.
Semestern är inledd på bästa vis!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)